När vi talar om vin från Bourgogne talar vi om appellationer. Faktum är att vin från Bourgogne inte bara är en Chardonnay eller en Pinot Noir. Det finns (nästan alltid) ytterligare en uppgift på etiketten: appellation. Det är en geografisk beteckning som säger något om vinets kvalitet och ursprung. Det finns totalt cirka 100 appellationer. I den här artikeln tar vi en närmare titt på detta begrepp.
En Chablis, Meursault eller Montrachet är berömda vita viner. De är alla gjorda av samma druva: Chardonnay. Men vinerna är mycket olika. De är därför olika appellationer. Appellationen omfattar det område där druvorna har sitt ursprung. Appellationerna är kontrollerade och vinodlarna måste följa kontrollorganets regler.
Vad är en appellation?
I Bourgogne är en appellation en beteckning som garanterar ett vins ursprung och kvalitet. Bourgognes appellationssystem bygger på fransk lag och delar in regionens vingårdar i olika klassificeringar. Klassificeringen beror på faktorer som terroir, druvsort och produktionsmetod. Dessa appellationer kallas också ”Appellations d’Origine Contrôlée” (AOC).
I Bourgogne finns det flera klassificeringar som representerar viner av olika kvalitetsnivåer. Högst upp i pyramiden finns Grand Cru, sedan Premier Cru, sedan Villages och slutligen – och oftast – de regionala vinerna.
Grand Cru
Den högsta kvalitetsklassificeringen i Bourgogne är Grand Cru. Denna klassificering tilldelas vissa vingårdar som anses vara de bästa i regionen. År efter år producerar dessa vingårdar druvor av exceptionell kvalitet. Och det har de gjort i årtionden. Det har till exempel att göra med jordmånen, fuktigheten, vinden och solljuset. I praktiken delas det helt enkelt inte längre ut någon ny Grand Cru-klassificering. Antalet är därför begränsat. Det finns 32 Grand Cru i Côte d’Or; Chablis har också en Grand Cru. Och det är allt. Grand Cru-beteckningarna representerar toppen. Totalt sett har endast cirka 1,4 procent av alla bourgogner denna klassificering.
Premier Cru
Premier Cru-vinerna är också av hög kvalitet, men bara ett steg under Grand Cru-nivån. Detta är förresten en fråga om debatt. Vissa appellationer, som till exempel Meursault, vill inte ha någon Grand Cru-klassificering och går (medvetet) ”bara” så långt som till Premier Cru. Och så finns det otaliga vingårdar (lieux dits) som producerar så bra kvalitet att de egentligen borde vara en Premier Cru, men som helt enkelt inte klarar av det administrativt. Därför är systemet något komplicerat och ofta föremål för debatt. Totalt är cirka 10 procent av vinerna premier cru.
Byn
Village-beteckningar avser specifika byar i Bourgogne och står för viner av god kvalitet. Village-appellationer från kända vinmakare kan vara mycket mer åtråvärda än Premier Cru- eller till och med Grand Cru-viner från mindre kända och erkända vinmakare. Till exempel klarar sig en (Village) Chablis från Raveneau bättre än en Chablis Grand Cru från en okänd vinmakare. Och en Meursault från Coche-Dury kan kosta upp till 1.000 euro per flaska, medan en Meursault Premier Cru från Domaine du Chancelier kostar en bråkdel av detta. Byarna är relativt utbredda. Totalt har över 38 procent av Bourgognevinerna en byklassificering.
Regionalt
Regionala beteckningar som Bourgogne Rouge och Bourgogne Blanc står för viner från hela regionen och är i allmänhet billigare än de ”högre” beteckningarna. Till exempel kan en Bourgogne Pinot Noir göras av druvor från hela Bourgogne. En Bourgogne Hautes Côtes de Nuits är däremot mer specifik och måste komma från ett mindre geografiskt område. Båda är regionala beteckningar, vilket gör dem mycket sällsyntare än de tre beteckningar som nämns ovan. Totalt sett omfattas mer än hälften av bourgognerna av en regional klassificering.
Appellationssystemet i Bourgogne utvecklades ursprungligen för att hjälpa konsumenterna att förstå viner utifrån deras ursprung och kvalitet. Under tiden verkar många ha tappat skogen för träden. Det finns många appellationer och även många ytterligare beteckningar, till exempel lieux dits. Så det är inte alltid tydligt för de mindre initierade bland oss. Det är också lite av en ”röra”. Petit-Chablis, till exempel, uppfanns för att utöka Chablis-regionen. Och vi känner inte till Petit-Meursault eller Petit-Pommard. Och så finns det vingårdar som kännetecknas av sin kvalitet men som inte klassificeras som Premier Cru, trots att de borde göra det. Kort sagt, systemet är ganska komplext och allt annat än vetenskapligt. Vi råder dig därför att aldrig stirra dig blind på appellationen. Vinmakaren har i slutändan det största inflytandet på vinet.